Leta i den här bloggen

söndag 25 mars 2012

Nya trasmattor igen

Nya trasmattor har klippts ner och vid fållningen av en matta upptäcktes att den hade en rät och avigsida.
En miss i trampuppknytningen (som gjordes av mig, Solbritt), var orsaken att det blev en oliksidig kypert, vilket inte var tänkt, Men väverskan var nöjd i alla fall.
fram och baksida på mattan i oliksidig kypert

Rosa matta i tuskaft

Blå kypertmatta

Närbild blå kypertmatta

tisdag 13 mars 2012

Trasmattans historia

Trasmattans historia

Hemvävda trasmattor på golven är ingen gammal företeelse i svenska hem. Först omkring 1870 talet började trasmattan komma.

Trasvävar fanns mycket tidigare Redan på 1700 talet fanns de i sängen antingen som prydnadstäcke eller sk underbreda. Underbredan lades över halmen för att skydda kroppen mot halmsticket.

Ca 1860-70 hamnade de på golvet. De gjordes av lappar, hårgarn tagel samt annat skräp. Gamla nät som inte gick att laga mer, samt halm, säv och bast. Man importerade råg från Ryssland i bastsäckar. De repade man upp och använde som inslag. Linnemattor förkom i de landskap där lin odlades.

När bostadsstandarden höjdes i mitten av 1800-talet och man fick fler rum då började man pryda golven med mattor.

Vedspisens intåg var en del av det då stugan inte längre blev nedsotad av öppen eld.

I början hade man mattorna i salen. Först senare kom de in i köken, och då speciellt vid högtider. Sedan rullades de ihop och lades undan.

Trasmattorna lades tätt för golvdragets skull gärna överlappade för att det skulle vara lättare att sopa . Ibland kunde man också lägga tidningspapper under som extra isolering.

Trasmattorna gjorde också så att man inte behövde skura golven lika ofta. Golven skulle ju vara kritvita.

Trasmattan föddes av sparsamhet.
Allt skulle tas tillvara. Inget förfaras. Man började använda trasor när man inte längre kunde få betalt för sk lump till pappersbruken. Nya framställningsmetoder hade gjorts för att kunna tillverka papper av trä och då blev det ju tyger och gamla kläder över som sedan klipptes till trasor. Oftast var det barnen som klippte trasorna. Ungarna klippte och käkarna gick i takt med saxskalmarna. Man ordnade också sk ”slarvkalas” . Grannkvinnorna samlades för att tillsammans klippa trasor och då bjöds kaffe med dopp.
Trasorna syddes sedan samman till långa remsor sedan de sorterats efter färg.
Man kunde också klippa med sk hundöron men då gällde det att vara ordentlig vid vävningen så att inte hundöron stack upp ur väven.

Trasmattan såpskurades på sommaren nere vid bryggan eller på en klipphäll sedan de sköljts ordentligt så hängdes de upp och man hängde dem på längden så att vattnet fick rinna av längs med de färgade ränderna för att inte ev överfärgning skulle ske..
Idag är det också den bästa metoden att tvätta trasmattor.
Det fanns också särskilda mattvättarhus, sk klapphus. Det ska finnas åtminstone ett kvar i Kalmar





Olika typer av trasnystan

Äntligen nytt inlägg

Så äntligen uppdatering av vad som händer i vävstugan. Det skulle vara paket till Nordiska muséet med en gungstolsmatta som skall vara med på utställning Hemslöjden 100 år mellan 9 maj till 30 september. Jag har förberett ett litet prat om Trasmattans historia. Avslutat en mattväv hemmavid mm mm
Detalj av gungstolsmatta som kommer att finnas på Nordiska museet under sommaren

Ny väv på bordsvävstol

Traslöpare

Ny dyna på vår soffa i vävstugan

Så här fin blev vävpallen

Trasmatta  av nybörjare komponerad direkt i vävstolen


Grå-vit trasmatta

Omonterade trasmattor

Omonterade trasmattor

Varpning blå/grå ripslöpare

Löpare vävd med snören i bordsvävstol